Dansare
Hur kommer det sig att du valde StagePool som din jobbcoach?
- Jag hade varit prenumerant i StagePool tidigare och fick ett mail ifrån er där ni berättade om coachningen. Jag trodde först att det bara var att jag skulle få hjälp med mitt CV på StagePool, men det visade sig vara betydligt mer.
Kan du berätta lite om dig själv?
- Jag började satsa mer seriöst på dansen 2007 när jag tog klasser av Damon Frost. Hans fina person och vilja att dela med sig av sina erfarenheter var det som fick mig att börja dansa på alvar. Jag började på Kaggeholms folkhögskolas danslinje och flyttade sedan till New York och gick på Broadway Dance Center. Där tog jag tolv klasser i veckan, allt ifrån balett till moderndans till hip hop. Jag valde hip hop som huvudämne och hittade snart Waveing som min stil.
- Just nu är jag med i dansgruppen Tinkaän och vi har uppträtt på Balettakademin, på Love Fest som var i somras och håller nu på med ett nytt projekt som har premiär i februari.
Vad gav coachningen dig?
- Som jag sa tidigare så var coachningen över förväntan! Jag fick jätte mycket hjälp med hur jag kan tänka för att nå mina mål och hur jag gör rent praktiskt för att komma vidare. Alltså sätta delmål och praktiskt uppnå dessa. Min coach Lottie var hela tiden stöttande och pushande och eftersom hon själv varit dansare så viste hon vad hon pratade om. Hon satte fingret på alla ens svårigheter, men gjorde det enkelt att komma vidare från dem. Hon gav hela tiden utmaningar och trodde på mig. Jag kom till coachningen och fick kraft, nu kör vi, liksom!
Hur upplever du att coachningen hjälpt dig vidare i yrkeslivet?
- Vi fick hela tiden konkreta uppgifter som praktiskt hjälpte mig. Till exempel att vi skulle hitta kontakter att maila, ringa och stämma av möte med. Och att vi dessutom fick öva på allt detta. Hur ska jag presentera mig på 30 sekunder och vad ska jag fråga om på ett möte med en potentiell arbetsgivare. I min bransch är det så mycket att känna rätt personer och bygga kontaktnät.
- Jag kan ännu inte försörja mig på dansen, men jag har vuxit som människa genom coachningen och känner att jag är på god väg! 
Hur upplever du skillnaden mellan Sverige och New York?
- När jag tog mina första dansklasser på Danscenter i Stockholm så var alla väldigt tysta och tog väldigt lite plats. Lärarna var väldigt försiktiga under klasserna, liksom rädda att trampa någon på tårna. I New York var det mer Jag tror på mig själv- attityd och jag tror det är därför de kommer längre i karriären. De vågar tro att de är jävligt bra och vågar pusha sig själv mer för att bli bäst! Lärarna var hårdare också och vi fick välja mentorer, vilket var jättebra. Dansvärlden är störst i New York, Paris och Japan, men vi har mycket bra folk här i Sverige också.
Har du några tips för dem som vill jobba som dansare i Sverige?
- Jag upplever att street-världen här i Sverige, där jag befinner mig mest, har en väldig attityd som säger att du ska var ung, men samtidigt hunnit med mycket och vara mogen. Jag ser också att det är två olika världar; Freestyle världen och den mer kommersiella världen. Freestyle världen brinner för att utveckla sin egen stil, men i den kommersiella finns mer pengar. Jag vill gärna var med i båda, jag vill kunna överleva på min dans och ha möjlighet att ge tillbaka till dem som kommer in nya.
-Detta är en så tuff bransch så det gäller att ha rätt människor omkring sig, som inte trycker ner en. Så upplevde jag det i både New York och här i Sverige.
- En lärare sa till mig; ”Det finns dem som inte fattar att ge tillbaka av vad de lär sig, och det syns i deras dans”. Jag vill inte vara en av dem.
Av Andrea Berglund
