Merparten av de svenska kulturbidragen går till samma aktörer varje år, enligt en ny granskning av Riksrevisionen. Myndigheterna och regeringen får också kritik för bristfällig uppföljning av hur bidragen används.
Merparten av de svenska kulturbidragen går till samma aktörer varje år, enligt en ny granskning av Riksrevisionen. Myndigheterna och regeringen får också kritik för bristfällig uppföljning av hur bidragen används.
Det är ganska allvarligt att man inte följer upp bidragstagare som får pengar år efter år. Återrapporteringen från mottagarna måste stärkas. Bristerna i kontroll och styrning måste rättas till, säger Karin Lindell, ansvarig riksrevisor. De ansvariga myndigheterna för bidragen är Kulturrådet och Konstnärsnämnden. Karin Lindell påpekar att det rör sig om en ansenlig summa pengar som delas ut årligen, cirka två miljarder kronor.
Det totala antalet bidragsansökningar är mycket stort. Enbart i fjol inkom drygt 13 000 ansökningar. Många av dessa avslås, men i slutändan gav Kulturrådet ändå bidrag till runt 2 500 bidragsmottagare, och Konstnärsnämnden gav stöd till cirka 1 600 konstnärer.
Känd får mest
Riksrevisionens granskning visar dock att pengarna fördelas ojämnt. En liten andel av mottagarna bland fria musikgrupper, teatergrupper och dansgrupper får inte bara bidrag år efter år utan också merparten av pengarna som delas ut på dessa områden. Samma sak gäller i viss mån bidragen till kulturtidskrifter och bokförlag.
De gamla aktörerna får mest, runt 75 procent av hela stödet. Delvis verkar det handla om att man är känd sedan tidigare, säger Sophie Casson Lindbäck som lett granskningen. Ingen förnyelse
Hon påpekar att detta inte stämmer överens med riksdagens uttalade önskan att stöden ska bidra till en förnyelse inom kulturlivet. Här riktas kritiken främst mot regeringen. Riksrevisionen menar också att Kulturrådet fått alldeles för många mål att uppfylla, vilket gjort det svårt att prioritera stödverksamheten.
Henrik Toremark, stabschef på kulturdepartementet, anser att det är bra att granskningen gjorts. Han håller med om mycket av kritiken, bland annat om otillräcklig förnyelse bland bidragsmottagarna.
Vi delar också uppfattningen att Kulturrådet fått för många mål. Allt detta bör ses över och kommer att finnas med i den kulturpolitiska översyn som nu görs. Riksrevisionens rapport är ett bra underlag för det fortsatta arbetet, säger han.
