En opera i stället för ännu en broschyr. Det valde Halmstads sophanteringsbolag och engagerade författaren Inger Edelfeldt och kompositören Ann-Louise Liljedahl. I september har en helt nyskriven sopopera premiär.
En opera i stället för ännu en broschyr. Det valde Halmstads sophanteringsbolag och engagerade författaren Inger Edelfeldt och kompositören Ann-Louise Liljedahl. I september har en helt nyskriven sopopera premiär.
För arrangörerna bakom operan - kommunens energi- och miljöbolag samt två återvinningsföretag - handlar det om att ändra kommuninvånarnas inställning till sopor - och kanske till och med livsstil. Det började med idén om en opera, men har vuxit till en miljömässa med seminarier.
Resultatet kan skådas i "Sopopera", med premiär den 4 september på det gamla tegelbruket i Halmstad. Den beskrivs som ett slags ödesdrama i nutid med domedagskörer som mässar: "Plast! Plast! Plast!" Huvudpersonen, som spelas av tenoren Rickard Söderberg, städar ur sin lägenhet inför flickvännens besök och sopsorteringen utvecklar sig till ett inferno. Hans samvete representeras av en djävul och en ängel.
Jag ville skriva om en "vanlig människa" och hur han reagerar på hela den här hotbilden, som resulterar i bortträngning, ilska, vanmakt, skuld, förtvivlan och till slut en önskan att göra något. Situationen är ju akut och minst sagt förvirrande - vad ska man göra? Varje dag får vi nya rön om vad som är bra eller dåligt. Det menar Inger Edelfeldt, som har skrivit sitt livs första libretto till kompositören Ann-Louise Liljedahls musik.
Ingen operafantast
Vad jag själv tycker är väldigt viktigt är att vi människor behöver odla en ny livssyn - inse att vi är delar av en helhet, inte isolerade öar. För henne har arbetet inneburit en ny bekantskap med operavärlden.
Jag är ingen enorm operafantast, gillar mest Monteverdi, Britten och Stravinsky. Mozart och Wagner är också svårt att komma förbi. Jag har en svaghet för romanser, berättar hon. Helt ovan vid musiken är hon inte. Hon har skrivit låtar själv, som andra har visat intresse för.
Som gitarrist och sångerska är jag knappast som fisken i vattnet. Jag är för nervös och har inte tillräcklig erfarenhet. Men att jag skriver lite låtar själv ger mig nog en lyhördhet för vad som är sångbart, vad gäller text. Ann-Louise, "Sopoperans" kompositör, säger det. Miljöplan finns
För att leva som de lär har de inblandade i projektet, under Rickard Söderbergs ledning, utvecklat en miljöplan. Materialen som används ska vara miljömärkta och utan kemikalier. Sopor återvinns och transporterna tänks igenom. Operapubliken ska helst cykla till föreställningen, de bilburna får kompensera genom en avgift som motsvarar ett träd i Vi-skogen i Afrika.
När jag jobbade med operan och läste om miljöförstöring, antalet stridsspetsar som finns och alla gifter och all skit vi har spritt omkring oss, började jag ofta gråta. Det kändes överväldigande hemskt. Mycket av det är med i operan, i ett slags domedagskör, berättar Inger Edelfeldt.Men utan att på något sätt försöka förringa allt elände måste jag ändå samtidigt påpeka att det är en hel del humor i operan också, annars skulle man inte stå ut...
