Även nycirkusen får stort utrymme när Göteborgs dans- och teaterfestival börjar på fredag. I tio dagar ges förställningar med internationell scenkonst i framkant.
Även nycirkusen får stort utrymme när Göteborgs dans- och teaterfestival börjar på fredag. I tio dagar ges föreställningar med internationell scenkonst i framkant.
Inför den åttonde festivalen, den första hölls 1994, har Göteborgs dans- och teaterfestival en trogen publik samtidigt som den också blivit en allt viktigare energiinjektion för svenska scenkonstnärer. Av de mellan 10 000 och 12 000 biljetterna brukar mer än 80 procent bli slutsålda, berättar Birgitta Winnberg Rydh, festivalens konstnärliga ledare.
Den stora invigningsföreställningen, "Fallen from the sky", ges gratis båda fredag och lördag på Gustaf Adolfs torg. Den fransk-brasilianska nycirkusgruppen Les Studios de Cirque de Marseille låter änglarna falla ner från himlen via en enorm "angeldrôme".
Akrobater, jonglörer och eldslukare dansar i luften med viss hjälp av vajrar och stålställningar. Ett änglaparty i sambatakt utlovas när änglarna under en natt får prova sinnliga mänskliga mänskliga nöjen som fotboll och kärlek.
Nycirkus för mig har varit en dörröppnare till modern scenkonst. Jag tycker det ingår element från så många typer av scenkonst, rörelse ord och bild, säger Birgitta Winnberg Rydh. Ett liv på skakig lina
Vid konsthallen Röda Sten ger sju lindansare i franska Les Colporteurs föreställningen "Le fil sous la neige". Koreografen Antoine Rigot var en av Europas bästa lindansare när han för åtta år sedan råkade ut för en olycka under en repetition och blev förlamad, vilket resulterade i en föreställning om hans väg tillbaka, på en skakig lina. Om människans smala väg i allmänhet om man så vill.
När jag fick höra talas om den här förställningen tänkte jag att en timme bara på lina, det måste bli tråkigt. Men den är fantastisk, man glömmer att de rör sig på en lina, man tror att de är på ett golv. Det som är så fascinerande är den kontakt de har. De orkar bara ge en föreställning per dag, och det handlar inte om att det är så jobbigt att gå på lina, utan om att de måste ha kontakt med den bakom, den framför och så vidare. De ska kunna räcka ut handen, stilla linan. Det är så fascinerande. Är det minde renodlad dans på årets festival?
Nej, och inte mindre teater heller, det handlar mer om att det internationellt inte ser ut som i Sverige, och jag har i uppdrag att visa det bästa av internationell scenkonst. Förr skulle vi ha lika mycket teater som dans, nu har vi tagit bort rubrikerna, de är inte intressanta. Våra konstnärer blir bredare och bredare. Konsten förändras. Fylla på med kultur
Extra glad är Birgitta Winnberg Rydh över två föreställningar som handlar om barn. I den ena, "That night follows the day" från det belgiska konstnärshuset Victoria, står sexton barn på scenen och återger vad de vuxna intalat dem om vardagen och livet.
Det är saker vi vet men behöver bli påminda om, om barns situation, att vi bara tar dem för självklara och inte är så noga som vi borde vara.Jag tror vuxna behöver fylla på med kultur och få reflektera oftare än vad de gör. Åtminstone för mig är kulturen ett instrument för att jag ska få tänka nya tankar och bli lite uppmärksam och vaken för hur världen ser ut.
