Bara två av Pink Floyds originalmedlemmar kom till Sverige för att ta emot Polarpriset. Någon ny återförening blir det knappast, slog Roger Waters fast då pristagarna på måndagen mötte pressen.
Bara två av Pink Floyds originalmedlemmar kom till Sverige för att ta emot Polarpriset. Någon ny återförening blir det knappast, slog Roger Waters fast då pristagarna på måndagen mötte pressen.
David Gilmoure och Richard Wright lyser med sin frånvaro. På plats i Stockholm för att ta emot Polarpriset är bara bandets förre frontfigur Roger Waters och trummisen Nick Mason. Waters hoppade av bandet redan 1985 och relationen till de övriga kollegorna är fortfarande frostig. Återföreningen på Live 8-galan 2005 var ett stort undantag, konstaterar Roger Waters.
Live 8 var underbart, det är allt som finns att säga. Ni märker förmodligen att bara två av oss är här, så det här är knappast en återförening. Det är bara jag och Nick här och vi är gamla vänner. När Polarprisjuryn bestämde sig för att hedra Pink Floyd med det ena av årets priser tvekade han ändå inte att ta emot det, eftersom inbjudan särskilt lyfte fram skivor som "Dark side of the moon" och "The wall".
Det var första gången det någonsin hänt, att vi fått ett underförstått erkännande för det som vi fyra - eller om man räknar med Syd Barrett, vi fem - gjorde tillsammans. Jag kände mig oerhört nöjd med att någon uppmärksammade det, jag tycker att det var fina saker som har stått emot tidens tand. Avspänd stämning
Stämningen är förvånansvärt avspänd på presskonferensen på Grand Hotel i Stockholm. Mellan trummisen Nick Mason och Roger Waters finns inget agg. Deras vänskap har hållit i sig sedan 1960-talet och Mason föreslår diplomatiskt att prispengarna skulle kunna splittas mellan de fyra ursprungliga medlemmarna - som sedan med fördel kan skänka dem till välgörande ändamål.
Vi ska definitivt inte ge något av prispengarna till dem som inte brydde sig om att dyka upp här, skämtar Roger Waters. Årets pristagare på den klassiska sidan Renée Fleming är den fjärde kvinnan som får Polarpriset. Hon har gjort sig känd för sin förmåga att växla mellan klassiskt och populärmusik. Om hon får välja en rockmusiker som hon beundrar blir det Joni Mitchell, men hon passar också på att med glimten i ögat hylla Pink Floyd.
Jag har erbjudit mig att köra åt dem, men har inte fått någon respons ännu. Det är det band som alla människor i hela världen känner till, till och med de riktigt envetna fansen som bara fokuserar på klassisk musik, säger hon. Operaveteran
Vid det här laget är hon en operaveteran, som inte längre har så många drömroller att sukta efter. I dag är hon mer intresserad av att göra konserter och att nå en ny publik.
Teknologin kommer att vara högintressant för oss. När jag sjunger på the Met och folk kan se det över hela världen i direktsändning är det väldigt spännande. Vårt problem är annars att vi spelar i små lokaler och att det är dyrt, vilket stänger ute stora delar av den potentiella publiken.
