StagePoolaren Erica Braun fick en biroll i Colin Nutleys Heartbreak Hotel utan provfilmning. En solig mars-dag träffade jag Erica, så kul att möta StagePoolare som jag tidigare bara pratat med per telefon. Vi satte oss på ett fik och samtalet pendlade mellan mina frågor, Ericas svar, allmänna frågor om rollsättare, tips och StagePool.
Åh grattis, vad kul, hur kändes det att se Heartbreak Hotel nu när den är färdig?
– Det är så svårt. Mmm, jag måste nog se den igen. Filmen kan jag säga är bra. Men när jag tittar på mig själv, jag ser ju saker ingen annan ser. Jag hade med mig en god vän till premiären, det är ju svårt som vän också att se sin bästis och sedan tycka något. Jag är ju inte den som rollen är.
Du fick jobba med Colin Nutley, vad kul, hur fick du rollen?
– Colin hade sett mig i Stockholm Boogie och ringde mig. Han ville jobba med yngre människor. Han vill inte utsätta skådespelare för provfilmningar, han tycker det är förnedrande. Så han ringde in mig och fyra andra tjejer till ett möte på hans kontor. Vi satt mesta och lyssnade på Colin när han berättade om filmen. Dagen efter satt jag hos en kompis
och tänkte och funderade över mötet dagen innan. Mobilen ringde och det var Colin, redan
dagen efter fick jag beskedet om att jag fått rollen. –Thank you, thank you! sa jag. Vilken känsla, så skönt!
Vad gör du för roll?
– Jag spelar Liselott som är dotter till Maria Lundqvists och Clas Månssons karaktärer.
Berätta om inspelningen, hur var den?
– Inspelningen började redan några veckor efter och pågick under två månader. Det var underbart att jobba med Colin. Han har ju inget manus, det tycker jag är skönt. Det finns plats för improvisation och det passar mig superbra. Han låter verkligen kameran rulla hela tiden, även när man blir privat. Trots det är han tydlig med riktlinjer och bakgrund om vem man är så man får en känsla för helheten.
Maria Lundqvist, hon fick en Guldbagge i år, hur var det att jobba med henne?
– Maria tycker jag just nu är Sveriges bästa skådespelare. Hon har så brett register, otroligt ödmjuk och har verkligen peppat mig under inspelningarna. Ja, det gjorde Helena Bergström med. Men sedan var det inte bara det, var det någon som kunde sätta sig ner och fika med statisterna så var det Maria.
Men det här med Scenskolan, du har gått Calle Flygare, hur tänker du där?
– När jag gick på Calle Flygare fick jag göra det jag älskar, jag fick spela teater i två år. De flesta äldre rutinerade skådespelarna jag har träffat rekommenderar mig att söka till Scenskolan. Vill man vara säker på att få jobb så skall man ha det i ryggen. Jag vet faktiskt inte. Jag sökte ett år men kom inte in. Samtidigt kan jag känna att jag tappar flera år. Jag har inte bestämt mig ännu, men jag skall nog söka i år.
Du gjorde en helt underbar rollprestation i Stockholm Boogie som ”Terrorese”, hur fick du den rollen?
– Jag jobbade på Hard Rock Café som servitris för att finansiera min utbildning på Calle Flygare samtidigt som jag gick där. Regissörerna var och tittade på en uppsättning vi gjorde. De ringde sedan senare och frågade om jag ville provfilma för en mindre roll. Jag var iväg på provfilmningen och de hörde av sig, jag tyckte de lät så konstiga i telefon. Sedan blev det snabba ryck. De ville att jag skulle provfilma till huvudrollen som "psykopat – flickvän". Den andra provfilmningen gjorde jag faktiskt i regissörens lägenhet mot min motspelare. Vad som var helt sjukt var att jag hade precis två veckor innan sagt upp mig på Hard Rock Café för att satsa 100 procent på skådespeleriet. Min dåvarande chef tyckte att det lät galet men jag hade fått en roll innan jag ens slutat.
Vad vill du göra nu? Vad är din dröm?
– Min dröm är att kunna varva film med teater. Att komma in på teatern är hur svårt som helst. Sedan vill jag inte hamna i något fack och exempelvis bara få göra "psycho"-roller förstås. Jag har velat bli skådespelare sedan jag gick på lekis och under hela min uppväxt gick jag och mamma mycket på teater. Sedan bodde jag i Tanzania under gymnasietiden i två år. Där hade
de riktigt bra teaterklasser.
Hur gör du nu för att få jobb?
– Jag söker på StagePool. Går alltid in på Sökbanken för att kunna se allt som är på gång. Även om det inte finns en roll som passar in på mig så kanske jag kan se om det söks en kille i 20-års åldern så kan man ju tänka sig att det finns behov av kvinnliga skådespelare i samma ålder. Sedan kollar jag runt mycket själv.
Vad har du för råd till andra StagePoolare?
– Jag har ju många gånger tänkt och tänker fortfarande: - Hur ska jag få jobb? Det är viktigt att ligga i, att inte ge upp. Ta reda på vilka produktioner som är på gång. Sedan måste jag ju säga att har man ingen erfarenhet eller tro att man inte har någon erfarenhet så är skolproduktioner en erfarenhet och en viktig sådan. Oftast har man varit inblandad i mer än själva skådespelandet. Att sedan få råd och peppa varandra, lyssna på mer rutinerade och även få höra från dem att det är vanligt för dem med att få nej.
Av Alexandra Öfwerman
