Skådespelaren Henrik Norman spelar romersk general i ett internationellt filmprojekt. I somras var det inspelning i Malaysia av filmen The Malaysia Chronicles.
Hur hamnade du i Malaysia?
– Det började för tre år sen när jag fick en roll i en tv-serie med vikingatema. Den brittiska författaren till serien åkte till Cannes för att sälja in den, där träffade han ett produktionsteam från Malaysia som tände på idén, men ville göra den som långfilm. Men sen kom det här projektet först och producenterna tyckte jag passade som romare.
Berätta om filmen The Malaysia Chronicles.
– Vi spelade in den i somras under två och en halv månad. Det är en äventyrsfilm, nästan med matinékänsla, som utspelar sig år 120. Jag spelar en romersk general som ska eskortera den romerska prinsen till ett giftermål med en kinesisk prinsessa. Det är en malaysisk produktion, men det är tre brittiska skådespelare, en från Australien och så jag. Sen är det flera stora malaysiska namn med. Men åttio procent av filmen spelades in på engelska, resten på malay och mandarin.
Hur fungerar det att jobba på engelska?
– Röstläget påverkas av att prata ett annat språk. Jag fick jobba på att kunna behålla den myndiga röst som rollen krävde. Sen har jag haft ett internationellt jobb innan skådespeleriet där jag pratade engelska. Jag är förtjust i språket och har hållit det vid liv.
Kommer vi att kunna se filmen?
– Den första marknaden är Sydostasien, men viljan är att nå utanför Asien. Vad jag vet så finns det inget klart för distribution i Europa. Men det är ett år kvar innan filmen är klar.
Har du några tips till andra som vill jobba utomlands?
– Jag har aldrig haft den drömmen som många kanske har att till exempel komma till Hollywood. För mig råkade det bara hända. Men det är bra att hålla koll på internationella castingsidor. Det kan vara så att man får börja med att ta ett skoljobb för att komma igång. Nu skulle jag vilja skaffa en agent för den internationella marknaden, men det är svårt om man inte har någon erfarenhet. Men jag tror att det är bättre att börja i en mer realistisk ände än att dra till Hollywood direkt.
Av Johan Östborg