StagePool har pratat med den ständigt aktuelle regissören, Georg Malvius.
Regissören Georg Malvius har under åren regisserat ett imponerande antal uppsättningar. För StagePool berättar han mer om sin karriär, yrket som regissör och om framtiden.
Listan över alla de uppsättningar som Georg Malvius regisserat genom åren är lång. Med över 60 teateruppsättningar, 15 operor och ett åttiotal musikaler runt om i världen kan man lugnt konstatera att Georg har haft fullt upp. Hans karriär innefattar även positionen som teaterchef på bland annat Åbo Svenska Teater, Länsteatern i Örebro, Östgötateatern och på Södra Teatern i Stockholm. Dessutom har han tilldelats 14 olika priser för sitt arbete, både nationella och internationella.
Just nu spelas fyra av hans föreställningar runt om i Europa. I Estland spelas musikalerna Evita och Mary Poppins samt dramat Rain Man och i Åbo spelas Georgs kritikerrosade version av Les Misérables. Succén med Les Misérables innebar inte bara glädjen över fina recensioner utan berörde också Georg på ett djupare plan.
– Jag har haft många framgångar men den här är annorlunda. Varje gång jag återser ensemblen och uppsättningen så känner jag en stark ömhet och stolthet. Ibland blir material, teater, medverkande och kreativa team kära i varandra. En konstnärlig kärlek som bara blir bättre och bättre. Det var en fantastisk period.
Parallellt med detta leder Georg den två-åriga utbildningen IMTE, International Musical Theatre Education, i Turku, Finland, för musikalartister med tidigare erfarenhet.
– IMTE är en utbildning för musikalartister med erfarenhet inom yrket. Det är första gången man genomför en sådan här utbildning så det är ett mycket viktigt projekt. Utbildningnen innehåller också två produktioner varav den andra produktionen innebär en anställning vid Åbo Svenska Teater.
Det är inte första gången som Georg startar en utbildning av detta slag, tidigare har han startat musikalutbildningar på både Artisten i Göteborg samt på Everding Akademien i München. Han har också verkat som huvudlärare och professor på båda två. Det som driver honom är kärleken till yrket och publiken.
–Jag ser mig själv som en berättare. Jag vill berätta historier som jag brinner för, som skall gå till publikens hjärta men också få dem att tänka.
Att Georg skulle välja en bana som regissör var inte helt klart från början. Först var det skådespelaryrket som lockade.
– När jag var nio år gjorde min fröken en pjäs med oss i skolan. Jag fick ingen roll, utan var en soldat längst bak. Året därpå frågade jag fröken om jag fick göra julspelet, vilket jag fick. Jag både skrev, regisserade och spelade prinsen. Då visste jag att jag ville bli skådespelare och började sedan studera till det. Men när mina lärare upptäckte att jag var en regibegåvning, flyttade jag till regiklassen istället.
Det bästa med yrket som regissör är möjligheten att skapa bilder som sedan blir till verklighet, förklarar Georg.
– Däremot är det sämsta när de där bilderna inte blir som man vill, ibland blir de bättre och ibland sämre. Det är artisterna som ger liv åt materialet, inte regissören.
Georg tycker också om möjligheten att röra sig mellan olika konstformer såsom opera, musikal och teater och han strävar alltid efter att göra saker på nya sätt.
– Jag vill aldrig göra något på samma sätt som någon annan har gjort, jag tycker mycket illa om regissörer som kopierar andra kollegor.
Att arbeta som regissör har blivit en stor del av Georgs liv och något som han inte kan leva utan. Men det är inte alltid en dans på rosor.
– Att vara framgångsrik är inte likställt med att vara älskad. Man får många vänner, men också många fiender. Yrket kräver noggrann förberedelse, hög arbetsmoral, god organisationsförmåga, många resor och mödan med att göra sitt bästa även i svåra situationer. Att vara internationell regissör och hålla sig på toppen är ingen glamour. Det är bara hårt, mycket hårt, arbete.
De största ögonblicken under karriären var dels när Georg bjöds in som förste utländske regissör till Estland 1989, då de fortfarande var en sovjetrepublik.
– Det var första gången som de fick sätta upp en förbjuden musikal, Spelman på taket. Under Estlands historia sände Stalin 10 000 ester till Sibirien. De drevs bort från sina hem, precis som judarna i musikalen. Detta var första gången som man öppet kunde hedra deras minne och premiären blev inte enbart en triumf för mig, utan en manifestation för den nya staten Estland som bildades 1991.
Det andra ögonblicket var när Georg regisserade Europapremiären av musikalen Hairspray på Stadsteatern i Helsingfors.
– På premiären bänkade sig kompositören Marc Shaiman, co-lyricisten Scott Wittman och huvudrollsinnehavaren från Broadway, Marissa Jaret Winokur. Marc Shaimans tal på premiärfesten gjorde mig mycket stolt: ”Bättre än Broadway... Ni lyckades göra det de inte lyckades med i New York”. Han skrev samma sak senare i ett tackbrev till teatern.
I framtiden har Georg många olika projekt inplanerade. I slutet av april har musikalen Rent premiär i Finland, Les Misérables sätts upp i Luxemburg i augusti, Hair i Åbo under oktober och Grease sätts upp i Estland med premiär i maj nästa år. Till råga på detta har han också ett hemligt projekt på gång i Tyskland. Men om han får drömma ligger musikalen Sweeney Todd högt upp på önskelistan.
– Jag vill göra min favoritmusikal Sweeney Todd av Sondheim ytterligare en gång. Gärna med Alexander Lycke som Sweeney.
1. Anser du att nivån har höjts på dagens artister?
– Absolut. Utbildningarna Artisten i Göteborg, Balettakademien, i första hand i Umeå, och Kulturama i Stockholm har gjort ett mycket bra arbete för att höja artisternas kvalité. Utbildning är viktigt, men det är också viktigt att det finns bra lärare.
2. Vad kan du ge för råd till våra Stagepoolare för att lyckas i artistbranschen idag?
– Studera, se till att du utvecklas hela tiden, ge inte upp!!! Och var dig själv.
3. Vad brukar du som regissör leta efter?
– Jag vill gärna arbeta med artister som vågar kasta sig in i det okända. Jag tycker inte om divor men tycker väldigt mycket om personligheter. Då jag håller auditions tittar jag lika mycket på det jag ser och hör som på personligheten som framför det.
4. Hur viktigt är det som står på cv:t i form av tidigare jobb och utbildningar?
– Viktigt!!! Jag gör uttagning till audition med det som grund. Om en person har bra utbildning och erfarenhet bjuder jag mer än gärna in den, men jag tycker om att överraskas. Sist och slutligen är det som händer på audition det som är avgörande.
5. Hur tror du branschen ser ut om tre till fem år?
– Yrket går i vågor. Teatrarna gör vissa år mindre produktioner och andra år mer. Jag tror att det på kort sikt ser ut som idag. På lång sikt kommer fler och fler ut på marknaden och utbildning blir ännu viktigare.
