StagePoolaren Matilda Tjerneld berättar om livet som skådespelerska.
Skådespelerskan Matilda Tjerneld har fullt upp, samtidigt som hon medverkar i Fröken Julie på Stadsteatern i Stockholm repeterar hon för fullt inför premiären av föreställningen Doris - Mitt i planeten med Teater Circonova.
Så länge Matilda kan minnas har teatern funnits i hennes liv. Hon är uppvuxen i en teaterfamilj och redan som liten tjej hade hon siktet inställt på en skådespelarkarriär.
– Jag älskar känslan av att kunna påverka, att komma hem från jobbet och känna att ja, jag kanske har gjort lite skillnad idag eller att jag iallafall försökt. Förra året spelade jag en klassrumsföreställning om våldtäkt, då var den känslan väldigt påtaglig. Sedan tycker jag att det är kul att få utforska olika känslor, att få dra upp dem till ytan och leva ut dem som en annan person, utan konsekvenser som man annars alltid väger in i privatlivet. En sorts praktik i olika karaktärers liv. Jag tycker teatern är ett förträffligt forum för att förmedla hopp, igenkänning, kraft till förändring och en stor källa till skratt.
Matilda valde att utbilda sig på Performing Arts School och Skara Skolscen. Efter utbildningen följde jobb som showartist på 2Entertain och som skådespelare med bland annat gruppen Ung utan pung, Teater Västmanland, Länsteatern i Örebro och Unga Roma. Det handlar om att fokusera på i vilka sammanhang man vill synas i och vad pjäsen i fråga har att berätta, säger Matilda. Den 13 februari har Doris – Mitt i planeten premiär, föreställningen ges i samarbete med Landstinget och syftet är att stärka barn och ungdomars hälsa genom interaktivitet och pedagogik.
– Vi jobbar ur ett normkritiskt perspektiv och kommer ge oss ut på en turné där vi besöker länets lågstadie- och förskoleklasser.
Att arbeta som skådespelerska idag är tufft. Fasta anställningar är allt ovanligare och ovissheten om när nästa jobb kommer är något som ofrånkomligt tillhör yrket.
– Det är tufft med den kulturpolitik som råder, jobben är färre och a-kassereglerna för halvtidsarbete är förkastliga. Eftersom det i dagens läge är en extremt liten procent av alla yrkesverksamma som är fastanställda så är vi många som lever under press och psykisk stress, har jag jobb om två månader, var ska jag bo, kommer jag att klara mig ekonomiskt? Men en positiv aspekt är att det görs mycket spännande teater nuförtiden, teater som vågar pröva sig fram och tänja på gränserna för hur teater kan spelas, menar Matilda.
– Jag upplever också att det finns en fantastisk känsla av gemenskap i yrkeskåren.
Matilda har varit StagePoolare i många år och har även deltagit i StagePools jobbcoahning, något som hon fann mycket givande.
– StagePool har varit ovärderligt för mig. Jag har fått säkert hälften av mina jobb genom Stagepool och även en coaching som jag verkligen behövde i det stadiet av mitt liv. Genom att dagligen kolla av Stagepools, AF Kulturs och Artistkatalogens annonser, håller Matilda sig ajour med vad som händer och sker i branschen. Men hon tar också hjälp av sina vänner som är i samma bransch.
– Jag och mina vänner är duktiga på att tipsa varandra om vad som är på gång. Sedan försöker jag även få tid till att gå och titta på olika föreställningar för inspiration.
I framtiden drömmer Matilda om att slippa oron över vad som skall bli nästa jobb, att få ett bra flyt i frilansandet eller ett längre kontrakt på en teater. Hon menar också att det handlar om att vara envis, inte ge upp och försöka gå på så många auditions som möjligt.
– Wayne Gretzky myntade ett bra uttryck ”man missar 100 procent av skotten man inte skjuter” och om man nu är tvungen att skaffa sig ett brödjobb under en period av arbetslöshet, måste man se till att det är flexibelt så att man inte missar auditions på grund av det jobb som man ändå inte vill göra karriär inom.
