StagePoolaren Adriana Essén om livet som skådespelare.
Skådespelaren Adriana Essén är i full gång med repetitionerna inför premiären av föreställningen Dr Jekyll & Mr Pride som spelas på både Pygméteatern och Stadsteatern nu i sommar. För StagePool berättar hon mer om föreställningen och om sin karriär.
Den 19 juli har föreställningen Dr Jekyll & Mr Pride premiär på Pygméteatern i Stockholm och under Prideveckan i augusti fortsätter den spela på Stockholms stadsteater.
– Det är en bearbetning av Dr Jekyll & Mr Hyde, med en annorlunda twist. Tack vare sitt sanningsserum vågar Dr Jekyll vara sig själv, i de mest förtryckta tider. Pjäs utspelar sig under sent 1800-tal, men belyser ett ämne som är lika aktuellt idag, säger Adriana Essén som själv initierade projektet tillsammans med några kollegor i konstkompaniet Bombina Bombast där Adriana sitter i den konstnärliga ledningen.
Adriana började spela teater redan som liten tjej under uppväxten i Malmö. Första föreställningen hon medverkade i var Kristina från Duvemåla på Malmö Opera och efter det fortsatte hon jobba med samma regissör, Lars Rudolfsson, i hans uppsättning av Spelman på taket, även den på Malmö Opera. Efter studenten från det estetiska programmet på Lars-Erik Larsson-gymnasiet i Lund fortsatte Adriana utbilda sig på bland annat Stockholms Dramatiska högskola och på Stockholms Elementära Teaterskola. Val som visade sig vara avgörande för framtiden som skådespelare.
– Under min tid på Stockholms Elementära Teaterskola insåg jag att jag ville bli skådespelare och alla bitar föll på plats. Att få utmana min kreativitet för att skapa något meningsfullt i mötet med publiken är det bästa med yrket.
Adriana har hunnit genomföra många egna projekt och olika frilansuppdrag. Men det är genom arbetet med konstkompaniet Bombina Bombast som de största ögonblicken hitintills i karriären har skett.
– Mot alla odds satte jag, tillsammans med ett 30-tal medlemmar i vår unga scenkonstförening Bombina Bombast som jag är med och driver, upp Candide på Södra Teatern i år. Vi ville bryta en förutfattad mening om att ung teater är liten, intim och billig Jag var både producent och skådespelare och slet under nästan ett år för att få ihop allting. Vi jobbade ideellt, eller med minimilön, men lyckades ro i land en av de största unga scenskonstproduktionerna någonsin!
Det som driver Adriana handlar om hennes tro på att det hon gör är både roligt och spännande och något av värde, inte bara för henne själv utan även för hennes åskådare. Hon drivs också av att jobba med likasinnade, politiskt aktiva konstnärer, och ser sig själv i större konstnärssammanhang i framtiden. Att Adriana brinner för sitt yrke är det ingen tvekan om.
– Mitt engagemang för kreativt skapande och scenkonstproduktion har funnits med mig länge. Jag brinner för mitt yrke. Jag har vigt mitt liv åt teaterkonsten för att jag tror på konstens möjlighet att hjälpa och utveckla individen till en bättre medmänniska. Dessutom älskar jag att stå på scen, vilket jag tror smittar av sig och skapar en positiv upplevelse för alla inblandade.
Som inspirationskällor nämner Adriana två skådespelare, Rickard Wolff och Marianne Mörck, av den anledning att de vågat gå sin egen väg, något Adriana beundrar. Och det var just ett möte med Marianne Mörck som gav Adriana kraft att fortsätta jobba under en svår period i livet.
– Jag vågade ringa upp min stora förebild Marianne Mörck för en kort fika med henne. Hon mindes mig som barnskådespelare i Kristina från Duvemåla och vi pratade länge och väl. Hennes erfarenheter och berättelser fick mig att få tillbaka spelglädjen under en svår period i mitt liv. Hon blev en inspirationskälla, och gav mig energi att fortsätta jobba.
Det krävs en stark vilja för att lyckas som skådespelare idag. Många tvingas ta till brödjobb vid sidan av för att få det hela att gå ihop. Adriana menar att det gäller att skapa egna jobbtillfällen och fortsätta kämpa.
– Det är tufft. Jag och andra unga teaterkonstnärer jobbar med teater på heltid utan att kunna ta betalt. Därför har vi oftast ett brödjobb vid sidan av. Jag upplever att det bara blir svårare och svårare att ta sig fram för oss unga kulturarbetare, men det vi kan göra är att skapa våra egna förutsättningar och vara odödligt optimistiska, för vilja kan ta en längre än man tror.
För att hålla koll på vad det finns för möjligheter inom branschen tar Adriana hjälp av sina vänner. ”I princip hela min umgängeskrets är i branschen, eller är på väg att etablera sig i branschen, så det är oundvikligt att få höra och ta del av vad som är på gång i Stockholms kulturliv”, berättar Adriana. Hon tar också hjälp av StagePool och har gått på StagePools jobbcoachning vilket hon upplevde som både inspirerande och motiverande.
– Jag gick på er jobbcoaching och hade Anna-Klara Blixt Modin som coach. Alla bör träffa henne, hon är en fantastisk energikick och ger mig motivationen att fortsätta! Hennes bok, 49 Nej och 1 Ja, är ett måste för alla unga karriärister.
I framtiden hoppas Adriana kunna livnära sig på sin konst och drömrollen är att få porträttera Valerie Solanas. ”Hon var en missförstådd radikalfeminist med ett fruktansvärt livsöde. Det borde vara en tidsfråga innan hennes liv blir pjäs eller film och det hade varit en fantastisk utmaning att få gestalta detta galna geni”, säger Adriana. Men först är det alltså Dr Jekyll & Mr Pride som gäller nu i sommar och till hösten väntar fler projekt.
– Jag har flera andra projekt på gång och till hösten kommer jag också fokusera på att fördjupa mig i Mesiner- och Chubbuck tekniken och utveckla dessa verktyg.
Till sist, vad kan du ge för råd till andra StagePoolare för att lyckas i underhållningsbranschen idag?
– Man kan inte enbart förlita sig på sin talang för att få jobb. Man måste även vara envis och jobba hårt, men även våga ta initiativ till egna projekt. Och var dig själv, för det kan ingen annan vara. En annan sak är något min coach Malin Persson hjälpt mig med, insikten över att man måste lära sig att sätta personliga gränser. Att man inte behöver tumma på sin integritet som människa för att uppnå sina mål som skådespelare.
