Film-noir är en filmgenre från 1940- och 1950-talet som kännetecknas av mörka berättelser, cyniska antihjältar och en stilistisk användning av skuggor och ljus.
Film-noir (franska för "svart film") är en filmgenre som utvecklades i USA under 1940- och 1950-talet och är känd för sina dystra teman, kriminella intriger och visuella stil med starka kontraster mellan ljus och skugga. Genren inspirerades av hårdkokta deckarromaner och tyska expressionistiska filmer och porträtterar ofta cyniska antihjältar, farliga kvinnor (femme fatale) och en känsla av moralisk ambivalens.
Typiska film-noir-filmer innehåller korrumperade poliser, desillusionerade privatdetektiver och förrädiska kärleksrelationer. Berättelserna är ofta präglade av paranoia, fatalism och en känsla av att huvudkaraktären är dömd att misslyckas.
Film-noir har en distinkt visuell och narrativ stil:
Film-noir hade sin storhetstid mellan 1940 och 1959, men genren har fortsatt att influera moderna filmer. Några av de mest kända film-noir-filmerna inkluderar:
Även om film-noir som genre försvann i sin ursprungliga form på 1950-talet, har dess stil och teman levt vidare genom neo-noir. Filmer som Chinatown (1974), Blade Runner (1982) och Sin City (2005) har alla inspirerats av film-noir, men med modernare berättargrepp och teknik.
Kuriosa är att termen "film-noir" myntades av franska filmkritiker efter andra världskriget, när de började analysera amerikanska kriminalfilmer och noterade deras mörka estetik och pessimistiska teman.
Sammanfattningsvis är film-noir en stilbildande och inflytelserik genre som har lämnat ett bestående avtryck på filmhistorien, särskilt genom sina unika visuella tekniker och komplexa moraliska berättelser.