Tutu är en ikonisk balettkjol som används av dansare och kännetecknas av sitt lätta och stela tyg.
En tutu är en karakteristisk balettkjol som består av flera lager tunt och stelt tyg, ofta tyll, som skapar en elegant och voluminös form. Tutu används av balettdansare och är ett av de mest igenkännbara plaggen inom balettens värld. Kjolen är designad för att framhäva dansarens linjer och rörelser, samtidigt som den ger en känsla av lätthet och grace.
Det finns två huvudsakliga typer av tutu: den romantiska tutu och den klassiska tutu. Den romantiska tutu är längre och mjukare, med tyget som faller till dansarens vader, och används ofta i baletter som Giselle. Den klassiska tutu är kortare och styvare, och tyget står rakt ut från höfterna, vilket gör den populär i baletter som Svansjön och Nötknäpparen.
Tutu introducerades på 1800-talet, och en av de första att bära den var balettdansösen Marie Taglioni i baletten La Sylphide. Kjolen utvecklades över tid för att passa balettens estetiska ideal och för att ge publiken en tydligare vy av dansarens fotarbete och rörelser. Den kortare, klassiska tutun blev särskilt populär under slutet av 1800-talet.
Förutom att vara ett estetiskt inslag är tutu också en teknisk del av balettkostymen. Den är ofta handgjord och designad för att ge dansaren rörelsefrihet samtidigt som den håller sin form. Många professionella balettkompanier, som Bolsjojteatern, har specialiserade ateljéer för att tillverka tutus, vilket visar dess betydelse inom balettvärlden.
Kuriosa är att tillverkningen av en tutu kan ta upp till 120 timmar, då varje lager av tyll sys och formas för hand. En välgjord tutu är inte bara ett plagg, utan ett konstverk i sig.
Sammanfattningsvis är tutu mer än en balettkostym; den är en symbol för balettens skönhet och elegans, som förblir en tidlös del av scenkonstens värld.
