Daniel Epstein är skådespelaren och textförfattaren som inriktat sig på utbildningsteater och mordgåtor. Här berättar han om några kommande projekt, bl.a. nyskrivna mordgåtan "Högt Spel" i Idre och senare i sommar i en upplevelseföreställning i Löa Hytta i Berglagen.
Se hela intervjun med Daniel här
– Hej Daniel! Berätta lite om dig själv.
– Jag heter Daniel Eptein och kallas av alla, förutom dataregistret, för Jumbo. Jag är skådespelare, textförfattare, fd. sångare skulle jag nog kalla mig för. Och nånstans i grunden, utbildad kock. Ja, ungefär så.
– Det var en väldigt bred kombo. Hur kommer det sig att du började med skådespeleri om du var kock i grunden?
– Egentligen var det tvärtom. Jag började med kockeri för att jag var skådespelare i grunden. Jag var en väldigt brådmogen 15-åring när jag sökte till gymnasiet på den tiden. Och tanken var ju hela tiden att jag skulle bli skådespelare. Men jag ville ha en yrkesutbildning att falla tillbaka på när jag misslyckades som skådespelare. Så då sökte jag in på kocklinjen. Det är ju aldrig fel att kunna laga käk men jag har aldrig behövt falla tillbaka så mycket. Jag har jobbat en del som kock, mest på kollo. Men framför allt jobbar jag som skådespelare och textförfattare.
– Vad har du jobbat med de senaste åren?
– Senaste åren har jag jobbat mest med något jag tror kallas för utbildningsteater egentligen. Jag har jobbat mycket med utbildning av chefer inom alla möjliga branscher och företag, där man utbildar folk i svåra samtal. Alltså samtal som kan handla om uppsägningar, dålig hygien, underminering av chefer och allt möjligt. Hur man tacklar en medarbetare. Så jag spelar oftast en besvärlig medarbetare, eller som har någon form av problem. Det har jag gjort mest. Det är mycket improvisation där. Sen har jag jobbat en del med mordgåtor. Håller på att repa en nu som vi ska spela i Idre nästa vecka. En nyskriven historia som heter "Högt Spel" av en begåvad människa som heter Frida K Eriksson. Vad har jag gjort mer? Det har mest varit improvisationsbaserad teater, jag vill inte kalla det för improvisationsteater, för då är man improvisationsskådespelare och det är egentligen något annat. Det är skillnad på att vara improvisatör och att improvisera, men det ska vi inte gå in på. Jag kan inte de verktyg som handlar om att stå på en scen och spela en helt improviserad föreställning. Även om jag har jobbat litegrann med det är det inte riktigt min nisch. Men att improvisera är nånting annat.
"Jag har jobbat mycket med utbildning av chefer inom alla möjliga branscher och företag, där man utbildar folk i svåra samtal.Hur man tacklar en medarbetare."
– Du har nyligen fått jobb som teatervandrare. Vad innebär det?
– En jättebra fråga egentligen. Teatervandrare vet jag inte riktigt... Så här, jag har fått jobbet men jag vet inte riktigt vad jag ska göra, men jag ska spela luffare i något som heter Löa Hytta. Och det är i Bergslagen, nånstans mellan Lindesberg och Kopparberg. Och nu tror jag att du vet ungefär lika mycket om vad det är nånstans. Det är nån form av gammal Bergslagskvarn och där kommer det alltså att komma grupper - som ska ha nån slags upplevelsebaserad vandring på det här området. En historisk upplevelse. Och i en kvarn där ska jag sitta och vara en luffare som ska berätta om nånting. Det ska vara nån form av dockspel också. Än så länge har jag inte sett nåt manus och vi har inte haft kollationering ännu, den kommer i slutet på maj. Då får jag veta mera.
– Tycker du att man måste vara mobil i det här yrket?
– Det är jätteindividuellt. Ett måste? Nej, det kan man inte säga men det är enklare om man har möjlighet att åka runt. Jag var många år på Dramaten i nästan 15 år. Då var jag med i en fri ensemble under Dramatens flagga, som hette Romeo och Julia kören. Då turnerade vi mycket över hela världen. Det var fantastiskt. Nu när jag jobbar med utbildningsteater gentemot företag är det väldigt bra att vara mobil. Jag kan jobba i Jönköping, Borlänge, Luleå och Sundsvall samma vecka. Det är jättebra om man kan vara mobil på det viset. Men det är inte alldeles enkelt för de flesta. Jag har ingen familj som jag behöver ansvara för. Jag har delad vårdnad om en beige dvärgpudel. Men det går alltid att "leasa ut" den på något sätt. Men jag har inga barn eller fru att ta hänsyn till. Så för mig är det väldigt enkelt. Och jag gillar att åka runt också. Det är jättehärligt. På det här sättet har jag fått se halva världen och större delen av Sverige också. Så jag tycker bara att det är kul.
– Har du några tips för en casting?
– Ja... jag citerar Humphrey Bogart. Han sa "Jag blev stor för att jag 1. var mig själv och 2. kom i tid." Men jag skulle inte jämföra mig med Humphrey Bogart kanske. Men tips och tricks... lär dig texten! Har du fått en text så kom till castingen och kan texten. Stå inte med lapp. Du kan inte säga "Oj, jag hann inte" eller skylla på att "Jag inte fick ut det på mejlen". Du ska kunna det du ska göra. Och förbered dig för det du ska göra. Det finns ingenting som castare blir så uttråkade, irriterade och arga på som nån som kommer och bara "Äh, ska jag bara köra nåt?" Kom förberedd! Och det tycker jag gäller i princip allt i det här yrket. Man måste förbereda sig och sätta sig in i det man ska göra. Annars kan du inte räkna med att få jobbet eller ens bli påtänkt för jobbet. Om du inte har förberett dig finns det ingen anledning att tro att du kommer att förbereda dig inför en repetition. Jag känner att jag går igång och det var inte riktigt meningen. :) Förberedelse är A och O. Och ha en idé om det du ska göra så att när du väl står där framför kameran... Det är en ganska pressad situation. Du står oftast i ett litet rum och låtsas att det är någon du pratar med. Eller du får låtsas att du har rekvisita. Men tänk innan du går dit, att så här kommer situationen att se ut. Var förberedd på det.
